I dag har jag varit hos min husläkare för min(a) djävulskt onda nacke/axlar. Behövde få lite värk(knark)tabletter för smärtan, och kom hem med en sjukskrivning. En mycket märklig känsla, att bli bedömd som totalt arbetsoför under drygt två veckor. Snopet, konstigt och väldigt skönt. Åtminstone för nacken.

Nu sitter jag här...vilket jag naturligtvis inte borde. Får skylla på att det är terapeutiskt, och inte ett statiskt datorarbete som förlamar mina arma lemmar. Undrar vad jag ska hitta på? Det är ju inte direkt läge att plocka fram dammsugaren. Var och handlade en liten matkasse nyss, och höll på att inte kunna bära ut den till bilen. Skulle behöva skaffa en tillfällig liten caddie, har vi några aspiranter?

Lägger mig nu på värmedynan, för vilken gång i ordningen vet jag inte. Smörjer med kräm. Knaprar antiinflammatoriskt och värktabletter. Känner mig lite skönt hög och undrar vad jag ska ta mig till härnäst. Sova middag kanske?

Big thoughts in my mind at the moment. Alldeles för många alternativ. Förväntningar, pirr och oro.

Och en massa utmaningar. Frågan är bara om jag törs anta dem?