Jo, så känner jag mig. Som en bloggdiva ingen vill missa. Herregud, jag har ju uppemot 11 unika besökare per dygn. Gärna för mig.

Om det inte vore för den där förbannade anonymiteten. Stupidness personifierad sitter jag här, med lång näsa och är inte ett dugg anonym. Hittad och bakbunden. Igen. Och jag som skulle skriva om ALLT. Livets väsentligheter från den mörka sidan. Blotta min avundsjuka. Spy min galla. Skröna om bredarslade stollor i min omgivning. Raljera över mindre vetande rumpnissar. Sjunga ut och efteråt pusta, följt av en loj fjärt i den öppna cyberhimlen.

Men för all del. Jag tragglar väl på ett tag till.

Rätt åt er.

 

Stort och smått

3 november 2009 17:42

Äsch! Never mind them! =)

http://stortosmatt.blogspot.com

 

Mofs..helt enkelt

3 november 2009 22:18

Keep on going säger jag bara!

 

helga

4 november 2009 08:52

Hur lyckas de hitta dig då?

http://www.helga1.bloggplatsen.se

 

Mita

5 november 2009 06:49

Tittar in och önskar dig en skön torsdag!
Kommandoran...

http://rocotopeppers.bloggplatsen.se

 

Kommandoran

5 november 2009 08:48

Sos: Nä, jag håller för öronen.

Mofs: Din lilla Säpobrutta, hur hittade du mig?!

Helga: Jaaa du, spionarbete, för mina läppar är förseglade (numera) vad gäller min bloggadress.

Mita: Välkommen hem. Din semester verkade väl sådär...halvdan...trist. NOT. Näru, den skapade avunsjuka tankar om ett annat liv. I Egypten t ex.

 

Kvasthilda

6 november 2009 15:03

En Mofs??? Waaaaahhhh. Miss ya!
Det där med anonymiteten är ju kul. Men jag är inte anonym på nåt sätt för den som känner mig. En granne hade hittat min blogg... So much for that. Tänkte precis som du, att man kanske kan skriva hemlisar. Nä. ÄR för öppen för det. Måste i så fall fixa en heeeelt inkognito blogg nånstans i sajbervärlden o inte dela med sig nån annanstans. Eller så. Nu svamlar jag. Kom av mig när jag såg Mofsans kommentar!

http://malmdamm.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Huvudet snurrar. Möjligheterna är enorma. Och jag står och är lite hjälplöst rådlös på ett behagligt sätt. Pirrig med en mage som kurrar av förväntansfull nervositet. En liten apdjävul på axeln som viskar "det går aldrig" samtidigt som den uppstudsig...

Lite, lite småtung i huvudet och mår väl ungefär som jag förtjänar denna mörka adventssöndag. Vi skulle egentligen gått ut och ätit i går kväll, men när M bjöd på lite förmingel hemma (och äkta champagne minsann!) insåg vi att vi satt bra där vi...

Känner mig lugn, tillfreds, avslappnad och lite upprymd.   Undrar varför vissa dagar är så mycket bättre än andra? Utan att det riktigt går att sätta fingret på. Dagen har varit innehållslös men ändå värdefull. Har sprungit (och känt ork hela väg...

E har haft en kompis som sovit över i natt. Och de tu ville på inget vis somna i går kväll (natt). Vid halv ett röt jag i att heltidsarbetande mammor åtminstone behöver en handfull timmars sömn för att överleva helgen, men det hade de föga förståelse...

Men inte rådlös. Men väldigt bloggfantasilös. Det måste väl vara kul att läsa om? Vill ni kanske höra ordet bloggtorka också? B L O G G T O R K A. Fick en kommentar en gång om att man inget ska skriva om man har just den där torkan. Att det är trist ...