Det suger i resetarmen kan jag berätta. Det studsar,vibrerar och tjoar av reslust. Hela jag som en exploderande vagabond-to-be.

K, 15 år, däremot är allergisk mot allt vad resande heter. Han vill inte ens åka till sommarstugan över en helg, än mindre flyga söderut en vecka eller två. Ska 15-åringar få bestämma sånt? Å ena sidan är han omyndig, omogen och alldeles för ung för att få stanna hemma, så svaret på frågan är förstås nej. Å andra sidan är han nästan vuxen, har en egen klart uttalad (o)vilja och tydliga argument. Han vill inte, han tycker det är trist, onödigt och slöseri med hans tid.

På fredag ska vi till sommarstugan. Det bestämde maken och jag spontant igår kväll på sängkanten. Det ska höststädas, tapetseras färdigt, röjas och mysas. Allt väl så långt om det inte vore för den obstinate tonåringen. Ty i samma stund som vi bekvämt lutade oss mot kuddarna och suckade nöjt över beslutet att ta en stughelg i höstmyset, dök den lilla tonårsvarningen upp. Som ett brev på posten infann sig den sedvanliga argumentationsförberedelsen; hot, mutor eller medhårssmek, vilken metod ska vi tillämpa?

Eller har vi nån klok pedagog där ute i cyber med bättre förslag? I´m all yours.

 

Mita

22 oktober 2009 18:35

Låt tonnåringen ta med sig en polare och dator, ladda upp med godsaker och låt dem lana natten igenom =)
Alltså muta....

Eller hota med att han aldrig mer få se sin dator i ett nätverk igen

http://rocotopeppers.bloggplatsen.se

 

helga

23 oktober 2009 08:59

Ta med kompis eller sova hos en där man känner föräldrarna...

http://www.helga1.bloggplatsen.se

 

Kommandoran

23 oktober 2009 10:56

Mita och Helga: Jo, medtagna kompisar är ett säkert kort. Men ibland vill man va ensam...bara la familia. Haha, datorn är ett måste att släpa med, nåt alternativ finns inte

 

Singelmamman

23 oktober 2009 20:35

Apoteket har jättebra öronproppar, stänger ut alla höga toner, hör bara mjuka, goa ljud. Till dig och maken alltså.

http://varannanveckamamma.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Huvudet snurrar. Möjligheterna är enorma. Och jag står och är lite hjälplöst rådlös på ett behagligt sätt. Pirrig med en mage som kurrar av förväntansfull nervositet. En liten apdjävul på axeln som viskar "det går aldrig" samtidigt som den uppstudsig...

Lite, lite småtung i huvudet och mår väl ungefär som jag förtjänar denna mörka adventssöndag. Vi skulle egentligen gått ut och ätit i går kväll, men när M bjöd på lite förmingel hemma (och äkta champagne minsann!) insåg vi att vi satt bra där vi...

Känner mig lugn, tillfreds, avslappnad och lite upprymd.   Undrar varför vissa dagar är så mycket bättre än andra? Utan att det riktigt går att sätta fingret på. Dagen har varit innehållslös men ändå värdefull. Har sprungit (och känt ork hela väg...

E har haft en kompis som sovit över i natt. Och de tu ville på inget vis somna i går kväll (natt). Vid halv ett röt jag i att heltidsarbetande mammor åtminstone behöver en handfull timmars sömn för att överleva helgen, men det hade de föga förståelse...

Men inte rådlös. Men väldigt bloggfantasilös. Det måste väl vara kul att läsa om? Vill ni kanske höra ordet bloggtorka också? B L O G G T O R K A. Fick en kommentar en gång om att man inget ska skriva om man har just den där torkan. Att det är trist ...